Nicklas Mörk

Jag minns tillbaka...

Nej, jag undervisar inte i svenska och vet inte. Men jag känner till problemet med att de fyra delarna inte kan kompensera varandra vid betygsättning.

Missuppfattningar om nationella provens konstruktion och funktion Varje år, efter att de nationella proven i olika ämnen har genomförts och rättats, uppstår diskussioner bland lärare både i skolor och i sociala medier. Många av dessa samtal präglas av missuppfatt…

En text där jag försöker reda ut några vanliga missuppfattningar som cirkulerar både på sociala medier och ute i skolor om de nationella provens funktion och konstruktion samt dess koppling till betygssättning. Jag hoppas att texten initierar diskussioner.

nicklasmork.wordpress.com/2025/05/25/m...

Missuppfattningar om nationella provens konstruktion och funktion Varje år, efter att de nationella proven i olika ämnen har genomförts och rättats, uppstår diskussioner bland lärare både i skolor och i sociala medier. Många av dessa samtal präglas av missuppfatt…

En text där jag försöker reda ut några vanliga missuppfattningar som cirkulerar både på sociala medier och ute i skolor om de nationella provens funktion och konstruktion samt dess koppling till betygssättning. Jag hoppas att texten initierar diskussioner.

nicklasmork.wordpress.com/2025/05/25/m...

Det är snart sommarlov 2025. Värdeorden och betygskriterierna är fortfarande kvar!

Bra:

Vi får komma ihåg att alla i skolans värld; lärare, rektorer, specialpedagoger, elever, vårdnadshavare och alla andra är stöpta i mål- och resultatstyrningen av skola, lagrat under 40 år. Det är svårt att frigöra sig från det paradigmet.

Med tanke på antalet utredningar på skolområdet just nu kan inte nog poängteras behovet av motivering av beslut och förankring i den verklighet lärare befinner sig i samt förtroendeskapande genom god/öppen kommunikation genom processen.

Bra att man i utredningen motiverar vägvalet, eller snarare kompromissen för att följa direktivet till utredningen med hänvisning till systemet med mål- och resultatstyrning som också kräver åtgärder. Dock andra åtgärder.

En annan sak jag funderar på nu när jag läst halva utredningen är om det finns några alternativ så att man kan lösa själva provperioden för slutproven på annat sätt så att det inte blir två tuffa veckor i slutet på åk 9?

En reflektion jag just nu sitter på men som jag gissar att jag får svar på i kapitlet om antagning till gymnasieskolan är huruvida systemet tillåter "meritvärdesplanering" där man kan höja sitt betygsgenomsnitt genom att "ta bort" ämnen via t.ex. "anpassad studiegång"? (obs. utan att behöva det)

Här kom slutligen svaret på s. 418:

Vad glad jag blir att den här delen av problembilden finns med i betygsutredningen. s. 314:

På s. 46 går utredningen igenom de olika modeller som Skolverket släppte rapport om för några år sedan. Där indikeras återigen att spridning mellan elever är något som systemet bör ta hand om.

Förhoppningsvis handlar detta enbart om betygsättningen där lärare inte tar hänsyn till någon spridning på slutprov.

Jag har ännu inte hunnit läsa tillräckligt om de föreslagna bedömningssamråden som ska säkerställa likvärdighet inom skolenheter. Här ser jag en svaghet som motsäger att systemet tar hand om spridningen i resultat inom skolenheten enligt förra meddelandet.

Detta på s. 40 i betygsutredningen indikerar att systemet tänker ta hand om farhågan som många haft att en elev ska drabbas av sin skolas genomsnittliga resultat även om eleven sticker ut. Men om systemet hanterar spridningen inom skolan också bör detta beaktas tillräckligt.

En sak att säga om betygsutredningen som ingen kan ta ifrån den någonsin: den är lång.

I över ett kvarts sekel har vi haft ett betygssystem som inte kan ge likvärdiga betyg. Det är hög tid att ändra på det.

Tack. De som jag vill läsa verkar ju finnas här också och så slipper man förhoppningsvis all skit som fanns i trådarna på X.

Jag fick så att säga ”tummen ur” och raderade X. Testar detta ett tag istället.

När kollegorna (inklusive jag själv) är sjuka, används karensdagen ofta till en hel del arbete. Det mejlas o chattas, instruktioner o material förmedlas och samvetsstressen är ständigt närvarande.

Lärare jobbar tillräckligt mycket ideellt redan som det är, så verka för att få bort karensdagen!

Jag vet inte riktigt. Jag läser lite överallt nu men skriver allt mindre.

Jag fyller 43. Värdeorden i betygskriterierna är fortfarande kvar!

Höstlov. En markant förändring mot början av min karriär inom läraryrket är att tiden när man känner sig helt tom på kraft förflyttats från veckan innan jullovet till några veckor in i september månad.

Tack 😀

Hej! Testar!