Karin

Kylskåpet står i vägen för att komma in i köket. En liten glipa att klämma sig förbi finns.

Lite opraktiskt

Jag är sugen på en macka men jag har ställt kylskåpet i dörröppningen så jag måste lirka mig in och det orkar jag inte.

De har tråkiga öron också.

Okej då. Jag reviderar: mina grannars marsvin är tråkiga.

Lyxlirare!

FAN! Glömde köpa toalettpapper idag igen. En jäkla vardagsspänning att glömma en sån nödvändig sak. Vi får väl se hur länge en rulle räcker.

Hamstrar är mindre och har därför mindre bajs och kiss och äter mindre och låter inte lika mycket. Det gör att jag är något mer positiv till hamstrar. De skräpar inte lika mycket heller. Har passat @missomniana.bsky.social s nu avlidna hamster och det var en ren fröjd i jämförelse med marsvinen.

Det är inte rimligt att en huvudman kan ändra olikheterna i svensk skola. Största skillnaderna är socioekonomiska.

När man ser dem ja.

Det med. Jösses.

De växer ändå upp. Plus ger roligare content i sociala medier. Marsvin bara gömmer sig.

Husdjur jag inte förstår: marsvin. Vad är grejen? De piper och gömmer sig. Äter massor av dyra grönsaker. Bajsar och kissar massor så att man måste byta strö varannan dag. Nej tyvärr. Det blir ett nej från mig.

Kan du skriva något slags kontrakt att du får viss procent av deras vinstsummor när de blir vuxna? Ett par nya skidor = 2% höjning på framtida inkomster.

Tänkte mer att någon från soc kanske ville komma och ta natten i nödfall.

Nej men vad fan! Stackars er ❤️

Dystransuell låter som någon som är dålig på att vara trans.

Translös låter som Svanslös.

Ja men det har vi ju även med kommunen och friskolesystemet idag. Det är staten som skriver skollag och läroplaner. Men att ha staten som enda huvudman tror jag inte på. Det vill jag inte.

Jag jobbar på en skola med elever från Indien, USA, Vietnam, Korea (både nord och syd) Laos, Tyskland, Frankrike, Albanien, Serbien, Sydafrika, Kenya, Australien mm. Svenska barn är mycket annorlunda än alla andra. Dessa barn lyder på ett annat sätt. Svenska barn är individualister.

Jag bör inte tala illa om min arbetsgivare pga lojalitet, vilket jag fick en tillsägelse om av en tidigare (kommunal) rektor, men jag tycker inte att de storskaliga besluten gynnar verksamheten. Vi har kassa digitala system med hopplöst stor administration tex.

Idag har vi kommunal skola. Stockholms stad har bestämt att det inte ska finnas små skolor. Alla kommunala skolor ska vara kolosser från förskoleklass till högstadiet, eftersom det är mest ekonomiskt lönsamt. Jag är helt emot det både som lärare och som förälder.

Jag skäms så mycket över att jag jobbar på en internationell skola för att jag är rädd att folk ska tro att jag jobbar på IES när jag faktiskt jobbar på en kommunal skola.

Du skulle i alla fall inte behöva skämmas om du inte kommer på något att säga.

Det är inte så lätt det där. Jag får bara knottror av tanken på en enhetlig skola. Den dagen slutar jag. Barn funkar inte så. Inte i Sverige. Det behövs flexibilitet i skolsystemet men verkligen ingen vinst.

Ja. Jag har inte satt mig in i vad de säger. Jag vet bara att det finns så många bra friskolor och det försvinner helt. Speciellt vi som har barn med särskilda behov har länge varit helt utelämnad till friskolor.

Åh! Jag har gått på mimkurs för Ika 1995 när jag gick på Kulturamas teaterlinje. Hennes kompis var vår huvudlärare i mim. Hon är tydligen v-politiker här i regionen nuförtiden. Så kan det bli.

Som styrelsemedlem i Stadsmissionens skolstyrelse jobbade jag ideellt. Vi tittade på hur vi skulle bäst utveckla skolorna för våra elevers skull. Vad behövde lärarna? Vad behövde eleverna? Vad behövde vi investera i lokalerna? Alla pengar gick tillbaka till skolorna.

Jag har jobbat på friskola och jag har suttit i styrelsen för en ideell friskola och mitt barn har varit helt beroende av friskolor. Det är inte friskolorna det är fel på, det är vinsterna. Att ha en enda statlig skola vore hemskt.

Men, förhoppningsvis känner han först och främst att jag älskar honom över allt annat och att allt jag gör är att för göra hans liv bättre. Det är ju för hans skull jag vill berätta hur det är för oss som sitter här hemma och inte kommer någon vart. Jag måste berätta vad som händer för det är galet.

Jag tror att han just nu mest tycker att det är irrelevant för ingen han känner vet ens vad Svenska Dagbladet är. Jag är rädd att han ska tycka att jag har exploaterat honom för mycket när han blir äldre och fattar att folk faktiskt läser vad jag skriver.