Rasmus Fleischer

Målning av Alexandra Ravskaja, en konstnär från Odessa som nu bor i Sverige, och som även pryder veckans omslag med ”Flyglarm”.

flamman.se/prenumerera

One Year After the Fall of Assad | Heatwave One year after the fall of Assad, war has returned to Syria once again. The transition agreements signed by Mohammed al-Jolani and Mazlum Abdi in March of 2025 have been scrapped. Despite their best e...

“One Year After the Fall of Assad” is our first preview from Issue 3 of Heatwave Magazine. You can read it here:

heatwavemag.info/online/oneye...

Frågan om demokrati var (och är) såklart inte svartvit. Särskilt inte ur ett marxskt perspektiv. Men demokratibegreppet användes ju flitigt i paroller av Marx och Första internationalen. Jag uppfattar det som en kamp för utökade demokratiska rättigheter av flera slag, inte minst organisationsfrihet.

Det fanns såvitt jag förstår två fåror inom upproret, där båda ville återupprätta Polen som republik. Marx tog (enligt Graßmann) klar ställning för att det skulle vara en demokratisk republik, och ville naturligtvis inte inskränka sig till de delar som kontrollerades av Ryssland.

Bra!

Aaah, den schismatiska känslan från Första internationalen! Låt oss leka marxologer! Jag har faktiskt bevis för min sak, kolla här:

Synpunkten var uppe under redigeringen, jag hade från början skrivit "klövs" men Flamman ändrade 🙂

Vilka paralleller som kan dras från Proudhon och Bakunin till dagens vänster är såklart en öppen fråga (som jag inte försöker besvara i essän om Timm Graßmanns bok). Men inte kan det förnekas att vissa av skiljelinjerna från första internationalen återkommer idag?
www.flamman.se/marx-var-ing...

Det finns väl utrymme för fler synsätt än å ena sidan "BRICS-länderna är terrorister om de samarbetar med varandra och vi måste försvara dollarn som världsvaluta", å andra sidan "BRICS är ett progressivt block och vi måste förneka att Kina begår övergrepp på uigurer"?

Vadå "får"? Du avgör själv om du håller med honom. Jag vill mest peka på de delar i Lauesens analys som leder katastrofalt fel, enligt mitt (och jag tror faktiskt även ditt) perspektiv.

Har Clarté fel?

"Den indiske författaren Vijay Prashad hävdar att Ryssland och Kina bildar ett progressivt block ...
Teorin om det progressiva blocket underbyggs av teorin om att Kina är ett socialistiskt land, vilket Vijay Prashad anser"

www.clarte.se/hur-kan-dela...

I min stora musiktext som avslutade 2025 lyfte jag särskilt fram just ABADIR:

ABADIR «I can find so many answers on why music is going in a dark direction» A chat with the Berlin-based Egyptian producer about Mediterranean and Arab music, capitalism, cultural colonization, and his latest A/V project.

"I can find so many answers on why music is going in a dark direction. I would really hate it if it was something false, an aestheticization of darkness. It’s not a trend. Let’s see it the other way around: imagine artists from our region making hyperpop music. It would be ridiculous"

Utmärkt artikel om en mycket bra bok:

bsky.app/profile/flam...

"Först som tragedi, sedan som fars" (Marx om Bonaparte) är en fras som även stämmer in bra på maoismen i stort.

Ingen kan förneka att historien om Blekingegadebanden har sina tragiska kvaliteter.

Både i fallen Trump, Putin och Netanyahu kanske det finns skäl att återgå till Marx analys av bonapartismen (som han själv kunde beteckna som "imperialismen"). Alltså en form av auktoritär kapitalistisk stat, vars härskare startar aggressionskrig mest för att upprätthålla sin egen regim.

Ja! Precis som att t.ex. Schweiz neutralitet inte grundar sig i ideologi, utan i det schweiziska finanskapitalets intressen. Inte heller Tyskland kan reduceras till ideologi.

Fast "materiella intressen" duger sällan som ensam förklaring, särskilt som det kort- och långsiktiga intresset kan gå isär.

Både i fallen Trump, Putin och Netanyahu kanske det finns skäl att återgå till Marx analys av bonapartismen (som han själv kunde beteckna som "imperialismen"). Alltså en form av auktoritär kapitalistisk stat, vars härskare startar aggressionskrig mest för att upprätthålla sin egen regim.

Det var verkligen inte min avsikt att klumpa samman alla som funderar över vad en multipolär värld betyder.
Skriver rentav att "dagens vänster kan lära sig något av Marx inställning till den multipolära världen".
Torkil Lauesen har däremot gjort till vana att citera Deng Xiaoping som sin auktoritet.

Det där är en mycket bra fråga. En som faller utanför ämnet för min artikel, men som jag hoppades artikeln skulle peka mot. Själv tycker jag såklart inte vi ska göra oss sådana illusioner, men heller inte utgå från att varje stats agerande alltid drivs av en genomtänkt, långsiktig "agenda".

imperialism | Svenska Akademiens ordböcker Sök efter "imperialism" i SAOL, SO och SAOB – Sveriges mest omfattande ordböcker.

Men poängen här är bara att "imperialism" har flera definitioner. När det myntades på 1800-talet syftade det framför allt på tre imperier: England, Frankrike och Ryssland. En strävan att lägga under sig andra länder, utan att assimilera dem i en nationalstat.
svenska.se?q=imperialism

Jag uppfattar Lauesens imperialismdefinition som "storskalig överföring av värde från centrum till periferi". Någorlunda i linje med Luxemburg & Lenin.
Marx använde väl "imperialism" närmast som en synonym till bonapartism.
En bredare, mer basal definition: imperialism = strävan att bygga imperium

Han uttrycker sig betydligt tydligare i sina egna texter än vad som framkommer i Parabolintervjun. De fortsatta tråden här:
bsky.app/profile/rsms...

Här finns några av hans egna, långa texter från senare år:
anti-imperialist.net/blog/author/...
Notera de återkommande, okritiska hänvisningarna till Deng Xiaoping som tycks ha blivit hans nya ledstjärna. Maoismens tragedi.

Marx var ingen Moskvavän En ny bok visar hur Karl Marx varnade för rysk expansionshunger och stödde nationers rätt att försvara sig – även när det innebar samarbete med liberaler.

Redan 1864 splittrades Europas vänster av ett ryskt anfallskrig mot ett demokratiskt grannland – nämligen Polen.

För Karl Marx var frågan enkel: arbetarrörelsen måste försvara rätten att försvara sig, i synnerhet demokratier, menar @rsmsflscher.bsky.social.

www.flamman.se/marx-var-ing...

En pessimist som inte längre tror på den sociala revolutionen och hittar ett surrogat i produktivkrafternas utveckling ("Kina är faktiskt väldigt framgångsrika inom AI").

Texten är ett muntligt intervjusvar, återgett av Parabols skribent. Jag läser det som tvärtom som att han distanserar sig från dem som talar om rysk imperialism.

Ingenstans i de många texter som Lauesen _själv_ skrivit på senare år kan jag se att han betecknar Ryssland som imperialistiskt.

Tyckte även samtalet i Komintern delvis var givande, men lustigt hur värdarna tolkade Lauesen som "optimist".
Jag tolkar det tvärtom som att han numera blivit en förtvivlad pessimist. Rådet till unga aktivister som han upprepar är ju ungefär: tro inte att ni kan bygga någon massrörelse, det är kört.

Ser nu att Mathias citat inte är från Lauesen, utan från Kuhn (2017) som i sin tur är influerad av Lauesen. Jag påstår inte att Kuhn är campist/dengist (det har jag svårt att tro). Lauesens egen position har också skiftat över tid, men nu talar jag om vad han skriver i sina egna texter (post-2022).