😂😄
27.06.2025 15:20 — 👍 0 🔁 0 💬 0 📌 0@agulz.bsky.social
Professor i kognitionsvetenskap, inriktning lärande och undervisning. Leder forskargruppen lucs.lu.se/research/educational-technology-group/home/
😂😄
27.06.2025 15:20 — 👍 0 🔁 0 💬 0 📌 0l hårdnackat motsätter sig att ge utrymme åt detta kunskapsfält har vi svårt att förstå.
www.svd.se/a/rP2Eee/kri...
på lärarutbildningen", "äntligen har jag något att hålla mig i, som ger mig konkret stöd – och gör tydlig skillnad för mina elevers lärande". Vi påstår inte att alla lärare saknar eller efterfrågar detta – men det är tydligt att många gör det. Att man i det läget från lärarutbildningshåll
21.05.2025 07:08 — 👍 1 🔁 0 💬 1 📌 0som nu äger rum om lärarutbildningsutredningens förslag beklagliga. Lärarutbildningen är inte till för akademin. Akademin är till för lärarutbildningen.Vi som fortbildar lärare inom det kognitionsvetenskapliga kunskapsfältet får återkommande återkoppling som att:"detta hade jag önskat fått ta del av
21.05.2025 07:08 — 👍 2 🔁 0 💬 1 📌 0underlag för kognitionsvetenskap med relevans för undervisning& lärande är mångfacetterad, med kombinationer av kvantitativa och kvalitativa ansatser – och, inte minst, att den är en omfattande kumulativ kunskapsbildning framväxt över decennier.
Vi finner de (ofta okunniga) akademiska stridigheter
De hade, tveklöst, förstått att det är fullt möjligt att både värna demokratiuppdraget och att förankra undervisningen i det vi faktiskt vet om hur elever lär. Den ena aspekten utesluter inte den andra – snarare förutsätter och förstärker de varandra.
De hade även vetat att den forskning som är
´
för vad som sker i elevers hjärnor – men det handlar hela tiden om hjärnor som finns i kroppar som i sin tur finns och verkar i sociala och kulturella sammanhang. (Att jämföra med hur didaktiken kan sväva i väg i abstrakta och avförkroppsligade idéer om lärande.)
21.05.2025 07:08 — 👍 1 🔁 0 💬 1 📌 0 lärares dagliga yrkesutövande. Likaså hade de vetat att fältet är starkt empiriskt drivet – till skillnad från kunskapsfält där teorier och modeller är överordnade och fungerar som utgångspunkter eller "perspektiv".
De hade också vetat att kognitionsvetenskap visserligen intresserar sig
Ur denna replik:
Hade skribenterna haft kunskap om vad kognitionsvetenskap med relevans för lärande&undervisning faktiskt är, hade de vetat att detta inte är "ett teoretiskt perspektiv", utan ett omfattande, empiriskt baserat kunskapsfält om lärande och undervisning med konkret relevans för
för åldersgruppen och temat). För att förstå detta krävs dock intresse av sakfrågor framför ideologiska sandlådekrig.
www.vilarare.se/nyheter/vi-l...
att modellen inte är internationellt väletablerad utan i synnerhet används inom svensk sociokulturell kontext.
Men baserat på vår kritik är det självklart lika illa att PÅ FÖRHAND bestämma sig för en annan modell (och än värre om den inte lämpar sig
och är inte en modell för hur utveckling av tidiga skrivförmågor hos 6-9-åringar går till (att den passar illa för temat och materialet i litteratursökningen visar sig bland annat i att temat ”skriva för hand” inte går att hantera på adekvat i modellen)
Vi kommenterar också
1. man bestämt sig för en teoretisk modell PÅ FÖRHAND - innan underlaget för litteratursökning och urval är gjort ,
2. modellen (därtill) inte lämpar sig för åldersgruppen och temat;den är utvecklad i sammanhanget vuxna studenter i högre utbildning, som vill utveckla förmågan att skriva facktexter
Det är svårt att diskutera med någon som visar djupt ointresse för sakinnehåll.
I vår kritik av SkolFi:s översikt om F-3-elevers skrivutveckling, ingår bland annat kritik av användandet av Textriangelmodellen – eftersom
>> sprids ’slutsatser’ som är vilseledande och motsatsen till den vetenskapligt grundade vägledning som lärarprofessionen förtjänar.
22.04.2025 09:40 — 👍 0 🔁 0 💬 0 📌 0>>för en systematisk forskningssammanställning med syfte ”[…] att sammanställa den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som finns i relation till en viss fråga vid den tidpunkt då arbetet genomförs.”
Genom sammanställningen ifråga >>
>>ser är en ’top-down’-ansats som tillåter val av ett narrativ utifrån egna preferenser och val av ett teoretiskt ramverk som varken är internationellt etablerat eller lämpligt för det empiriska materialet.
Vi ifrågasätter lämpligheten i att Skolforskningsinstitutet godkänner en sådan ansats >>
Har tillsammans med M Haake genomfört en granskning av Skolforskningsinstitutets systematiska översikt ”Främja skrivkunskaper i de allra tidigaste skolåren”. Granskningen finns på www.lucs.lu.se/publications/lucs-minor/
Det vi >>
Skriver i Göteborgs-Posten med @agulz.bsky.social Magnus Haake och Linda Fälth om kritiken lärarutbildningsutredningen fått inom akademin. Som vi ser det är en lärarutbildning som bygger på evidens mer skyddad mot såväl partipolitik som intern högskolepolitik. www.gp.se/debatt/det-a...
07.03.2025 05:35 — 👍 9 🔁 2 💬 0 📌 0Läsvärt om lärarutbildning - av Eric Cardelùs
www.skolaochsamhalle.se/tavlan/eric-...
oroa på sätt som legitimerar tal om kris.
06.01.2025 20:14 — 👍 0 🔁 0 💬 1 📌 0Utifrån PIRLS- och PISA-data handlar det om en förändring över tid, som då också bör kunna speglas i situationen vid lärosätena. Att det finns en mindre andel svaga läsare i befolkningen, och även bland dem som antas till högre utbildning, är en sak. Men om denna andel växer tänker jag att det kan
06.01.2025 20:14 — 👍 0 🔁 0 💬 1 📌 0Det finns inget belägg för att magiska saker sker under gymnasiet, så om 25-30% av 16-åringarna saknar funktionell läs- och skrivförmåga lär även situationen på högskolor och universitet påverkas.
06.01.2025 15:52 — 👍 3 🔁 0 💬 2 📌 0"Läskris" refererar till flera olika saker. Att allt fler unga vuxna som PÅBÖRJAR sina högre studier har svaga läs- och skrivförmågor och bristande vanor, har omöjligen med besparingsbeting för lärosätena att göra.
06.01.2025 15:44 — 👍 8 🔁 2 💬 2 📌 0"Läskris" refererar till flera olika saker. Att allt fler unga vuxna som PÅBÖRJAR sina högre studier har svaga läs- och skrivförmågor och bristande vanor, har omöjligen med besparingsbeting för lärosätena att göra.
06.01.2025 15:44 — 👍 8 🔁 2 💬 2 📌 0Läste jobbmejl för första gången sedan jag gick på lov. Blev överöst av AI-rappakalja. Finns noll utrymme för kritiskt perspektiv på min arbetsplats. Man är helt såld eller så är man bakåtsträvare och ska fan hålla tyst. Känner sån fruktansvärd olust.
06.01.2025 14:01 — 👍 5 🔁 1 💬 3 📌 0"På min dotters skola erbjuder man hörselkåpor i klassrummet. De är 22 pojkar och sju tjejer på en lärare. Flera gånger får min dotter gå ut och sätta sig i kapprummet för där är det ”tyst” och mindre stökigt, för att kunna koncentrera sig."
www.st.nu/2024-12-31/a...
Jag vill att den här utredarens förslag kommer igång snabbt. Jag tror utredaren är något på spåren, fler lärare som kan arbeta med barn och elever i mindre grupper kan öka barnens möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Inget nytt för mig, men ändå... www.dn.se/debatt/svaga...
20.12.2024 06:19 — 👍 12 🔁 2 💬 1 📌 2Är det inte för de flesta elever en björntjänst att låta dem, på ett högskoleförberedande gymnasium, ha som ”anpassning” att själv få bestämma tid för redovisningar, egen plats i alla salar och att inte behöva arbeta i grupp eller räcka upp handen?
18.12.2024 13:26 — 👍 4 🔁 1 💬 1 📌 0"Högläsning är inga problem, det går att läsa länge utan att någon tröttnar. Inte som de visar i varje fall. Inte en stressboll så långt ögat kan nå. Alla läser för egen maskin, givetvis på olika nivåer."
www.vilarare.se/grundskollar...