Johan S

Ekonomiska sanktionsmöjligheter gentemot AB-skolor skrevs fram i de stadgor som reglerade friskolor före 1990-t. Ex kunde 10 % av statsbidraget ”innehållas i avbida på att rättelse sker”.

Ekonomisk kalkyl vid ansökan till start av friskola 1992, närmst en ”servettskiss”. Skolverket önskade komplettering men inte gällande ekonomin.

Skolans fastighetsbolag ägdes av samma aktieägare som ägde skolbolaget, Stockholms Samgymnasium, här utdelningen 1925 #stockholmsstadsarkiv

Att skolbolag och fastighetsbolag var nära sammankopplade via aktieägande förekom återkommande tidigt 1900-t. Fastighetsbolaget Berguven var ex delägare i aktiebolagsskolan Stockholms Samgymnasium.

Överståthållarämbetet ställer på aktiebolagsskolan Stockholms Samgymnasium med anledning av att skolan länge gått med förlust. Skolan kommunaliseras 1970 då resultatet inte vände. Skolan ville redan under 50-t förstatligas, men staten var inte intresserad.

Visst är det spännande med andra generationens aktiebolagsskolor (etablerades med något undantag 1991-93). Men noterbart är att även stiftelsen Kursverksamhet vid Stockholms universitet etablerade friskolor nu. Koll på detta @dr-jwestberg.bsky.social ?

Utländskt ägande av friskolor diskuterades utförligt i skolberedningen 1957 med referens till näringsrättsutredningen. Beredning slog fast att det enligt svensk lagstiftning var en rättighet att få driva friskolor, men att SÖ måste ha möjlighet att stänga utländskt ägda skolor.

Som sommar var det rätt traditionellt fram till konflikten med nya perspektiv, möjligen väl raljant där men samtidigt brände det till på riktigt efter Tammerfors 1993. Det slutar också i moll, inte helt vanligt i sommarprogrammen.

Om du inte läst hennes memoarer, kan de varmt rekommenderas. En svindlande text om akademi, politik och om att befinna sig skärningspunkten mellan offentligt och privat. Rappt och dråpligt skrivet också, bla om när hon hamnade i socialdemokraternas frysbox efter maktutredningen

Tripadvisor rankar Teutoburgerskogen…

Det är bara en avhandling!

Förklaringen, normer och traditioner skulle jag gissa. Men det borde ha förändrats under tidig efterkrigstid.

Bra fråga, får ta en titt i mina matriklar gällande 40-t. Ett ex (från minnet) är G Hedin som var en väldigt aktiv typisk kvinnlig läroverkslärare och ogift. Även B Henning verkar ha varit ogift.

Högstadiebyggandets knowledge brokers, adjunkter 1970.

Lärarstudenter läste helst värmländsk litteratur 1947!

14000 elever svarar på läsvanor 1947, Sigge Stark slår Lagerlöf.

Dewey i SOU om utbildning av värnpliktiga 1943, detta är första gången Dewey refereras i en statlig utredning (utifrån sökning i digital databas).

Rikskollekt var en del av skolfinnansieringen i skolsverige på 1960-t (om än försvinnande liten del)

Blev drinken Badminton!

Vinst i skolan i ett historiskt perspektiv - Lärarstiftelsen Den nyligen presenterade utredningen om vinster i friskolorna saknar djupare historisk förankring och hade med fördel kunna fånga upp tidigare utredningars resonemang om vinst.

Om försöken att reglera vinster i aktiebolagsskolor 1925. Frågan om vinst var sedan i stort sett frånvarande i motioner och utredningar tills helt nyligen lararstiftelsen.se/vinst-i-skol...

Aktiebolagsskolor har en lång tradition av att reglera vinst och utländskt ägande, här bolagsordningen från en svensk AB-skola 1916

Ett rimligt vinsttak för aktiebolagsskolorna borde vara minst 8,5 %, ja om man ska gå på remissvaren från utredningen om vinster på skolmarknaden 1925 alltså

Miss Huddinge med Thåström kanske?

Hold my beer..Larry the cat (Number 10 cat) är bäst på Twitter

NU03, visserligen rätt gammal nationell utvärdering, men där finns gediget underlag.

Har aldrig hört det. Disputerade i Uppsala, avhandling inleds med en kantat av Ture Nerman.

Svenska totalförsvaret var en bred inkluderande kyrka. Nancy Eriksson (känd socialdemokrat mot svensk atombomb) var under 60-talet med i en av atlantlåsen i totalförsvaret, Beredskapsnämnden för psykologiskt försvaret (som hon också kritiserade).

Bytt arbetsplats! Själv blev jag byråkrat några år och kom tillbaka till akademin på ett nytt lärosäte, har aldrig ångrat det.

Mot Malmö för att prata om vår kommande bok om målstyrningen under det långa 1900-talet