John

Hans jobb är att få ut nyanserade och informativa artiklar, i stor kvantitet. Jag skulle nog säga att många privatinvesterare har möjlighet att lägga betydligt mer tid på varje case än vad Björn har, varpå slutsatserna ofta kan skiljas åt.

Det var lite krydd. Rätt var 31%.

Feelia växte väl nästan 40% i q1 2024. Mot det som bakgrund är nog 13% yoy fullt godkänt.

Nästan något poetiskt med det tragiska klockarrangemanget

Typ avgörande faktor för byrålådecasen!

Har grävt lite i Cheffelo vs. Hellofresh (jag äger aktier i Cheffelo för protokollet). Jag har jämfört RR, BR och kassaflöde för helåret 2024. För att göra det jämförbart har jag indexerat allt så att omsättningen motsvarar index 100. (Hellofresh är i själva verket 70x större)

#finanstwitter
1/x

bsky.app/profile/lill...

Det vill säga modesta antaganden och potentiell tillväxtaccelerator i USA får agera säkerhetsmarginal i caset. Utöver ovan kör de också en betydande del återköp, och lär göra så i nästan ett år till, vilket hjälper till att skydda nedsidan i en ganska illikvid aktie.

För det första är antagandena inte aggressiva, och bolaget i sig är relativt defensivt och ocykliskt, och det bör finnas en hel del tillväxt kommande åren. Samtidigt är jag lockad av att syna utfallet med frozen yoghurt lanseringen.

inte minst för att bolaget ofta handlats däromkring historiskt. Det ger ett BV på ca €550m, vilket är nästan där de handlas idag. Varför finns bolaget kvar i portföljen då, efter att säkerhetsmarginalen har försvunnit i och med kursuppgången senaste året?

Ca 20% skatt på det ger €36.5m i vinst. I Sverige hade ett sådant här bolag värderats högre än vad motsvarande på Atenbörsen kommer göra.

Med viss respekt för sådan värderingsskillnad känns i alla fall PE 15 nära tillhands,

som förbjuder en högre bruttomarginal för yoghurt än under 2021 (innan inflationen drog igång), i syfte att motverka överdrivna prisökningar.

För 2025 förväntar jag mig fortsatt tillväxt, och att omsättningen landar kring €285m, med en rörelsemarginal kring 16%, vilket ger €45.6m i ebit.

I q2ans conf call sa de att de förväntar sig ”double digits growth for the next few years”. Net debt ligger kring nollan. Värt att nämna är också att priset på den inhemska yoghurtförsäljningen fortfarande är något hämmat av grekisk reglering,

Lite siffror framgent:

I samband med q2a höjde de prognosen något för 2024, från tidigare förväntan på >€233m och 15% ebitmarginal, till >€245m och 16% ebitmarginal, där främsta orsaken är de högre än förväntade exportsiffrorna.

Samtidigt cementerar sådana investeringar bolagets position på ett bra sätt. Bolaget har historiskt hållit en ROIC på goda ~20%, samt är som sagt familjtägt, vilket gör mig trygg i att investeringarna inte är håglösa, utan för något väldigt positivt med sig.

Självklart hade man hellre sett att de kunde växa som de gör även utan investeringar i produktionsanläggningar och ett ökat antal anställda, men växande mjukvarubolag får man inte till denna prislappen...

De har ökat på sin capex under det gångna året, och förväntar sig, en total capex om ca €50m kommande 3 åren.

Samtidigt har de ökat antalet medarbetade det senaste året med ca 100st, till nu 700st, och det finns fortsatt många jobbannonser ute hos bolaget.

Man på sikt förvänta sig att all försäljning i USA kommer ske till högre bruttomarginal än på övriga marknader, även produktion som sker under white label – i alla fall är detta vad bolaget själva kommunicerat.

Där framgår att säljstart för deras frozen yoghurt faktiskt drar igång nu under q1, hos ”2 large US retailers”.

Detta är också en av anledningarna till de pågående relativt höga capex-nivårna, som väntas fortgå ett par år, mer om det nedan.

Nu på en roadshow presenterade de nedan slide:

”we are in advanced discussions with some major U.S. retailers for private label”. En av dessa är Kroger, som är näst största livsmedelskedjan i USA, efter Walmart. I q1ans (24) conf call sa de att leveransstart av white label till Kroger väntas ske under 2025.

Däremot har glass en hållbarhet på närmare 2 år, och nu görs en satsning med Greek Frozen Yoghurt. I juni har de, småskaligt, lanserat sin Greek Frozen Yoghurt under eget varumärke i en rad lokala livsmedelsbutiker i Texas. Men samtidigt säger de gällande frozen yoghurt att:

Sedan flera år tillbaka har Kri-Kri velat slå sig in på den amerikanska marknaden, av förklarliga skäl. Däremot har de inte kunnat göra det med yoghurt, då denna har en hållbarhet på ca 55 dagar, och det blir för dyrt att flyga över den.

Trots en stark marknadsposition utgör glass enbart ~20% av Kri-Kri’s försäljning, och växer något långsammare än vad yoghurtsegmentet gör – och de har på både 3 och 5 år haft en CAGR på drygt 10%.

Den klart största delen av försäljningen inom glassegmentet sker på den inhemska marknaden, och enbart en minoritet går på export.

” The major market for us is UK and Italy. Both saw very high growth during the first half of the year and we expect to continue at a similar growth pace.”

Sedan har vi glassen, där Kri-Kri är näst största aktören på den inhemska marknaden.

Yoghurtexporten är alltså den stora tillväxtdrivaren, och under H1 2024 växte denna del med nästan 30% (yoghurtexporten utgör alltså ~50% av bolagets omsättning). Där sa de på conf call för q2 24 att:

Här är Kri-Kri opportunistiska, och en betydande del av tillväxten i yoghurtsegmentet kommer nu från de produkterna med de proteinhöga halterna, och här växer nu Kri-Kri kraftigt, i primärt UK och Italien, och sedan alldeles nyligen, Frankrike.

Det märks inte minst här i Sverige där dessa varor regelbundet tar slut, och både Arla och Lindahls meddelar att de bara nätt och jämnt hinner skala produktionen i takt med efterfrågan. Snarlik efterfrågeutveckling verkar finnas nere på kontinenten.

2021 hämmades av pandemin, vilket försvårade exporten).

Segmentet har på senare tid också blivit positivt påverkat av nuvarande hälsotrend, där kvarg och modifierad(?) grekisk yoghurt med sitt proteinrika och energisnåla innehåll är hett villebråd.