Richard Karlsson

Riksdagens landskap Riksdagens landskap är den senaste forskarantologin baserad på den unika serie svenska riksdagsundersökningar som genomförs inom Valforskningsprogrammet. Redaktörer är Patrik Öhberg och Jakob Ahlbom. ...

Ny bok från Valforskningsprogrammet baserad på frågeundersökningar av riksdagsledamöter.

Hur polariserad är riksdagen? Vad betyder “vänster” och “höger” enligt ledamöterna? Hur ser kvinnliga parlamentariker på sina möjligheter att påverka?

Alla kapitel finns att läsa här:
www.gu.se/valforskning...

Valforskningsprogrammet söker biträdande forskare!

Sök tjänsten senast den 16 april:

web103.reachmee.com/ext/I005/103...

In about a month, we submit our application for the ESFRI Roadmap 🇪🇺
Help us reach 1,000 researchers by showing your support here: forms.gle/dm8K4xFgXD9b...
⚙️ Regardless, we’re sure you’ll find MEDem’s tools & services useful once they’re live. We’re already working on first prototypes this year! 🏗️📊

Praktik vid Valforskningsprogrammet Valforskningsprogrammet utlyser regelbundet praktikplatser för studenter som studerar ett kandidat- eller masterprogram. Nu finns det möjlighet att ansöka om praktik hos Valforskningsprogrammet under ...

Nu erbjuds möjlighet att praktisera på Valforskningsprogrammet under höstterminen 2025 med start den 1 september 2025. Ansök senast den 6 april om du vill få chans att vara med och analysera väljarbeteende i de senaste valen till Riksdagen och Europaparlamentet.

www.gu.se/valforskning...

Vilka partiledare har varit mest (och minst) populära bland väljarna?

Faktabladet "Väljarna tycker om partiledarna: Partiledarsympatier 1979-2022" undersöker detta:

www.gu.se/valforskning...

Män och kvinnor har aldrig röstat så olika som de gjorde i riksdagsvalet 2022. Men skillnaderna i partival mellan män och kvinnor visar sig vara ännu större i Europaparlamentsvalet 2024.

www.gu.se/nyheter/fort...

Rapporten finns att läsa här:
www.gu.se/valforskning...

Hur röstade män och kvinnor i Europaparlamentsvalet 2024 och på vilka grunder bestämde man sitt partival?

Läs om detta, och mycket mer, i senaste rapporten från Valforskningsprogrammet:

www.gu.se/valforskning...

Väljarströmmarna kan även visualiseras i ett sankey-diagram:

Mer information finns i boken Väljarna och valet 2022 som finns att läsa här: www.gu.se/valforskning...

Vilka var de största väljarströmmarna mellan valet 2018 och valet 2022?

Sett till nettoströmmar mellan partierna så var det flest som bytte från M till SD. Även nettoströmmarna från C och V till S var betydande.

Möjlighet att söka doktorandtjänst vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Läs mer här: www.gu.se/statsvetensk...

Boken innehåller 44 kapitel om allt från den gångna mandatperioden och valrörelsen till väljarrörlighet, partibyten och strategisk röstning.

Väljarna och valet 2022 undersöker de svenska väljarnas upplevelser, överväganden och röstningsmotiv i samband med riksdagsvalet 2022.

Boken finns tillgänglig för nedladdning på valforskningsprogrammets hemsida:
www.gu.se/valforskning...

Det är nu 30 år sedan folkomröstningen om ett svenskt EU-medlemskap hölls.

Valforskningsprogrammet publicerade 1996 boken "Ett knappt ja till EU" som handlar om varför väljarna röstade som de gjorde och varför EU-folkomröstningen gick som den gick.

Boken (pdf) finns här: www.gu.se/valforskning...

EU-motståndet har förändrats mycket olika över tid bland de som står klart till vänster respektive klart till höger. Medan EU-motståndet har ökat något bland personer klart till höger så har det under samma period minskat kraftigt bland personer klart till vänster.

Det är en mycket tydlig trend i inställningen till det svenska EU-medlemskapet. Andelen som är emot ett svenskt EU-medlemskap har minskat under de gångna decennierna och ligger numera på strax över 10%.

I rapporten Ett förändrat EU-motstånd i Sverige undersöker vi hur svensk EU-opinion har förändrats över tid.

Rapporten finns på Valforskningsprogrammets hemsida:
www.gu.se/valforskning...

Valforskningsprogrammet söker praktikanter inför hösten.

Läs mer här: www.gu.se/valforskning...

Den 9 juni är det val i Sverige till Europaparlamentet.

Vilka 21 kandidater skulle ta plats i Europaparlamentet enligt de senaste opinionsmätningarna?

Mätningarnas Mätning visar att Liberalerna och Kristdemokraterna för tillfället befinner sig under 4%-spärren i opinionen medan Miljöpartiet och Centerpartiet även de befinner sig mycket nära 4%. Ovanligt att så många riksdagspartier ligger så lågt samtidigt.

Partiernas stöd i olika väljargrupper har i vissa fall varit mycket stabilt över tid och har i andra fall förändrats kraftigt.

Ett exempel är jordbrukarnas stöd för Centerpartiet som fallit från strax under 70% 1985 till drygt 30% 2022.

Rapporten finns att läsa här: www.gu.se/valforskning...

Det traditionella könsgapet, där kvinnor i högre utsträckning än män röstade på högerpartier, har ersatts av ett modernt könsgap där det istället är män som i högre utsträckning röstar på högerpartier.

Läs mer i rapporten "Könsskillnader bland svenska väljare 1921-2022":
www.gu.se/valforskning...

Det svenska EU-motståndet har bytt skepnad.

Från att tidigare ha varit vanligast på den politiska vänsterkanten är EU-motståndet numera vanligast till höger.

Ny rapport från Valforskningsprogrammet finns att läsa här: www.gu.se/sites/defaul...